Prioriteringar

Vilket bemötande avskyr jag allra mest? Jo, det är de bemötanden som aldrig blir av men kunde hjälpt till att få medmänniskor må bättre. Ickekommunikation är något jag kan gå igång på totalt.
Idag fick jag prioritera att lusläsa dokument från min sons skola. Fundera, grubbla och ge respons tillbaka. När det händer ens barn något som i detta fall delvis beror på avsaknad av kommunikativa bemötande, då finns det inget annat viktigt i världen. Hoppas att jag med mitt bemötande tillbaka angående dessa dokument kan gå vidare och få fokusera på mina slutstudier.

Har annars försökt att hitta konstnärliga referenser i "Performance studies". Frustrationen stiger och jag har svårt att ta till mig den engelska texten. Bemötande i en konstnärlig kontext i film...är det det jag ska göra??
Börjar med Adrian Piper eftersom Fredric gav mig det tipset. Inser faktiskt att denna konstnär var med som referens när Beatrice pratade om Feminismen i konsthistorien med oss.
Tittar på en installation av Adrian Piper där hon själv är med i en tv apparat som är belamrad av olika möbler i ett hörn av ett rum. Cornered från 1988 där konstnären tar upp rasismen i USA och hur man blir bemött av fördomar. Adrian Piper vänder och vrider om fördomar och problematik i samtalet utifrån flera synvinklar. Vem kan vara säker på om man är svart eller vit...i Amerika har alla 5-20% svarta förfäder.

 

 

Ägnar även tid en annan kvinnlig konstnär, Cindy Scherman. Konstnär och fotograf som undersöker kvinnors bemötande av omvärlden i konst och massmedia. Iscensätter fotografier med bl.a. kvinnor i   i dyra designklänningar, i annorlunda positioner, osminkade. Här nedan ett fotografi av Cindy Schermans "Untitled Film Still 11" En fotoserie om "hjälplösa" kvinnor.



Nu är det dags att återvända till mitt gestaltningsprojekt i "verkligheten". I går tittade jag igenom allt filmmaterial som niorna hade filmat. De har varit jätte duktiga och jag hoppas jag kan använda något från varje liten film....till det som ska bli min gestaltning. Som ni märker kan jag inte lova att det blir en film för jag känner mig så tveksam och osäker på det här.
På några filmsnuttar har ett par elever trängt sig på i lärarrum och på andra lektioner och jag vet inte om det var så populärt från mina kollegor. En del ser obekväma och en viss irritation hörs när de upptäcker att eleverna filmar. Det kanske får konsekvenser ??
Börjar på nytt sätta ihop filmsnuttar, lägger på musik infogar foton i filmen. Det känns att jag har övat lite för det går smidigare denna gången.
Fortfarande vet jag inte inte hur filmen ska få ett konstnärlig uttryck, kanske reder jag inte ut detta?!?