PBIS

Positivt beteendestöd i skolan. Två skolor (Björsared- och Gunnilseskolan) i närheten av där jag bor har i snart fem år jobbat med en skolmodell som handlar om att förstärka det positiva, utveckla och stödjande och positiv inlärningsmiljö.
Skolmodellen är framtagen av Atferdscentret i Oslo och finns i fler hundra norska skolor.
Jag har precis fått en tid att intervjua en av pedagogerna som ingår i skolteamet kring PBIS (tyvärr inte förrän 18 December). Jag har också fått tillåtelse att filma mitt samtal med pedagogen.

Det började med en gemensam utvärdering och analys av skolornas verksamhet. Det visade sig att de behövde en gemensam värdegrund där syftet var att öka trygghet och skapa en positiv skolmiljö. Det gjordes en kartläggning var det behövdes mest insatser och genomförde enkäter både till elever och pedagoger.
Även föräldrar erbjöds en föräldrastödskurs, COPE.

Detta är ett arbete som successivt byggts upp och började med ett planeringssår 2008. Ett skolteam där pedagoger, rektor och specialpedagog bildades. Det skulle göras en satsning på..

• samsyn i förhållningssätt för att skapa trygghet för elever, föräldrar och personal.
• ge elever en bra start för ett livslångt lärande.

Våren 2009 startade det praktiska arbetet med eleverna upp. Det gjordes ett system för positivt uppmuntran i form av BRA-kort. De fungerar som en slags morot.  Skolan använder sig av 4:1 regeln dvs för varje negativ korrigering används fyra positiva uppmuntringar. Pedagogen ska vid utdelning av dessa tänka på att...

• ge direkt respons.
• vara konkret och specifik.
• visa entusiasm och le.
• uppmuntra och se små framsteg.
• lära eleven berömma själv.

 Även gemensamma beteendeförväntningar togs fram efter att kartlagt olika områden i skolmiljön.

Under arbetets gång har det varit en löpande utvärdering och och repeterande av grunden för att bygga upp en positiv och stödjande kultur. Pedagogerna har gått på fler kompetensutbildningsdagar bla om klassrumsledarskap. Detta innebar självskattningar och kollegiala observationer.

Våren 2010 började man också använda STOPP-GÅ-BERÄTTA med eleverna. Lära eleverna säga stopp då någon säger eller gör något som inte känns ok.
Eleverna svarar på enkäter tre gånger per termin för att utvärdera trivsel, gällande klasskamrater, rast och undervisningstillfällen. Vara delaktiga i beteendeförväntningar och ta fram förslag på lämpliga belöningar. De får även vara med och kartlägga platser på skolgården där det händer mycket och de kan känna sig otrygga.

Föräldrar har varit delaktiga bla i att ta fram förväntningar mellan hem och skola.

Höst terminen 2010 började de arbeta med händelserapporter som sedan skolteamet analyserar varje månad och rapporterar till arbetslagen. Arbetslagen planerar och genomför sedan nödvändiga insatser.

Det här var information jag fick i pappersform från Björsaredsskolan och det har givetvis skapat en del funderingar och frågor. Hur det verkligen fungerar i praktiken och vad har arbetet gett för effekt? Hur klarar man att hålla alla beteendeförväntningar levande..eller koncentrerar man arbetet under viss tid på vissa områden? Känner eleverna orättvisa vid utdelandet av BRA-kort? Är det svårt att avgöra om en händelse är mild eller allvarlig? Ja, det dyker säkert upp fler frågor och de ska ställas den 18 December.