Nu är det dags att arbeta!

I går kunde jag tyvärr bara vara med 1 tim på handledningen. Men det blev 1 tim med bra feedback och jag kände mig befriad från mina låsta tankar.
Precis som Mattias påpekar är lera ett material som är väldigt "färdigt" och starkt förknippat med bruksföremål och figurer.
Nu ska jag leta efter en känsla..att vara utanför. Hitta min egen känsla av att inte passa in.
Gräver i tanken efter situationer som jag varit med om.
I sammanhang man passar in ena stunden kan med byta av miljö eller människor bli ett sammanhang man inte passar in i.
Kanske blir man rädd för att inte förstå eller bli förstådd, känna sig bortgjord.
I går gjorde jag en snabb skiss på en gestaltning av känslan av utanförskap.

Nu är det dags, upp med leran på bordet. Jag sitter med Monica i skulptursalen och det känns gött att ha sällskap.
Jag ska göra flera cylinderkrukor. Nej Mattias jag har förstått vad du sa på handledningen och jag ska inte göra tre som hör i hop och en udda. Jag har en plan, eller några stycken!
Hmm, kanske behövs det en mall. Jag fixar det och börjar kavla och göra tryck med wellpapp.
Varför wellpapp?
Jo det blir mönster som jag gillar och ser till att de korsar varandra för att de inte ska passa in..i varandra.
Oj , den här cylindern kommer inte klara att stå upp..vad göra?

Jag tillverkar ett stöd..som blir för stort, gör om!!

Kan sedan ta bort stödet och klämmer i hop formen lite här och där. Det blir mer intressant och roligare form.

Nu ska jag göra en till men provar en annan teknik, att ringla. Den cylindern blir mer stabil.Jag låter ringarna förbli synliga. Ju skörare och lättare att ta sönder = bra!

Här använder jag en rasp för att göra mönster utanpå cylinderkrukan och det bara för att det finns en mängd med raspar uppe i skulptursalen. Kanske måste man raspa för att passa in?!?
Jag kommer behöva fler cylinderkrukor till min gestaltning. Vilken teknik och uttryck de kommer få vet jag inte än...