Nu är det dags för en ny fas i detta projekt, att få i hop min gestaltning och jag är sugen på att testa min idéer och få börja..
Beger mig till garaget för att kunna stöka ner och ha verktygen nära till hands. Börjar att knacka med en hammare på en av ktukorna och blir genast irriterad över att de spricker på fel ställe!
Jag vill på något vis ha kontroll över mitt arbete men det går inget vidare. Vill gärna ha en av bottnarna hela för att kunna börja bygga utifrån något. Botten ska vara hel eftersom jag vill att min gestaltning av att inte passa in behöver handla om en trasig "botten" (trasig bakgrund). Att inte passa in är något som alla någon gång känner av oberoende vilken grund man har att stå på.
Första och andra krukan spricker i botten på flera ställen och jag känner att materialet har tagit makten över mig och jag kan inte styra resultatet.
Inser att kontroll också kan handla om att passa in och att tappa kontrollen kan gå hand i hand med utanförskap. På fjärde krukan lyckas jag att få botten hel och det med endast tur.
Min ide är att sy ihop delar av krukorna med andra material till en ny kruka, så jag plockar fram borrmaskinen för att göra hål för stygnen. Det går inte så bra, en bränd doft sprider sig i garaget och det liksom glöder i borrhålet.
Fortsätter när min man har kommit hem för jag inser att jag måste ha ett betongborr och det har han i sin arbetsbuss. Jaaa det fungerar men det gäller att borra med precision annars spricker keramiken.
Jag tillverkade krukor slarvigt för att jag skull ta sönder dem och nu måste jag vara super noggrann för att hitta lösningar för att få ihop dem med andra material!! Lite knasigt sätt att arbeta på, nytt för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar