Jobbar på..

Fick ta del av handledningen endast under em i onsdags. Det kändes bra efteråt och tänker att allt ordnar sig, är bara lite nervös hur jag ska lösa de tekniska bitarna till slut. Då kanske jag får ta hjälp av Anton som ägnat mycket tid och lärt sig jätte mycket digital teknik. Jag har ju också några fantastiska elever på Strandskolan som jag redan har bett om hjälp av. Härligt när man kan ge och ta!

Onsdag fm var jag och hade sammankomst med 6 elever i åk 9 på Strandskolan. Jag valde inte elever utan fick tillgång till de elever som var färdiga med sin bilduppgift. Det var 4 flickor och 2 killar.Jag berättade mer ingående vad det är jag gör och vi diskuterade bemötande i allmänhet. De fick också två uppgifter, den första skulle de skriva ner 3 punkter om hur de upplever att bli bemött av en kompis (elev) på ett positivt/ negativt sätt. Den andra var på samma sätt men då handlade om bemötandet av lärare. Jag har sammanställt resultatet i form av tankekartor. Tanke kartor som jag själv hade kunnat knåpat i hop men ger mer substans blir intressantare när elever har fått vara med och skapat dem med egna ord.

 

Det är mindre punkter på positivt bemötandet av kompisar och det kan bero på att jag först sa att de skulle skriva 3 punkter men sedan ångrade jag mig och sa att de fick skriva så många de kom på.
Många punkter är lika i bemötandet med kompis (elev) och lärare. Det som skiljer i det positiva bemötandet och som vi diskuterade mer var att eleverna vill att läraren ska hjälpa till, vara uppmärksam, bete sig vuxet och gärna personlig.  I det negativa bemötandet med lärare kom stressig, frånvarande, favorisering upp till diskussion. Men mest diskussionstid gick ändå åt till hur eleverna upplever när lärare skäller på samma elever p.g.a. av fördomar eller tidigare incidenter elever har varit med i. Alltså har en elev dåligt rykte om sig att den ofta ställer till med besvär blir den också den första att få skulden om något har hänt. De elever jag pratade med tycker att det är hemskt att se att det är så och jag kan bara hålla med. Hänvisar igen till Pedagogiska magasinet där jag just läst Anne-Marie Körlings artikel om att ärva andra lärares syn på elever och att det vill man ju inte. Man vill höra berättelsen om hur elever lär sig och själv bemöta elever och skapa relationer utan andras fördomar.

En annan tidskrift kom med posten i går...

Hittar en artikel om en avhandling av Sie von Gegerfelt Kronberg. Hon pratar om att möta eleven så deras vilja växer. I lärarens bemötande måste det finnas en tro på elevers egna skaparkrafter. Väcka lust och intresse hos elever genom att våga ge friare händer och se till att elever försöker att lösa uppgifter själva och ta egna initiativ.
Detta för mig in på Montessoripedagogiken där en strukturerad valfrihet ifråga om att bestämma vad jag som elev vill arbeta med för ämne just nu, vill jag arbeta med en kompis eller själv. Undervisningsmaterial som är konkreta och kan utforskas med alla sinnen är en del av Montessoripedagogiken. Maria Montessori hade en tro på att elever har inre drivkraft att vilja upptäcka, prova och lära sig nya saker. Redan i förskolan är ett av Montessoripedagogikens ledord, hjälp mig att klara det själv.
Om någon är intresserad av Montessori pedagogik rekommenderar jag denna bok...

Jag är just ni insnöad i skolan och det pedagogiska med mitt bemötande men idag har jag funderat på konstnärer och deras bemötande av sin publik. Tittade på ett You tube klipp från Karin Broos vernissage på Borås konstmuseum från 2011.
Konstnärens bemötande som blir ett blottande av sig själv i det här fallet av bilder.
Karin Broos har en dramatisk livhistoria som avspeglar sig i hennes bilder. Jag fylls av vemod när jag tittar och ser inte en enda blick bemöta mig av personerna i Karin Broos bilder.
Här finns avsaknaden av bemötanden!

Karin Broos tavla "Det stora blå"

Tänker..

Snart är helgen slut och jag har försökt att få tusen vardagssysslor gjorda. Det mest spännande är när jag märker att tanken kring mitt skolarbete hela tiden är närvarande i mitt huvud. Lite stressande och samtidigt väldigt ovant. Det är lättare att inte ta med sig jobbet hem än att släppa tanken på skolarbetet.

I fredags gjorde jag en kombo...jag arbetade på Strandskolan för min vikarie Anna samtidigt som jag fortsatte att undersöka mitt bemötande.
Hade en klass i bild och ville utmana mig i att arbeta kring bemötande med dem.

Började att tala om vilken tur jag hade som skulle få ha dem just denna lektion och att jag behövde deras hjälp i mitt skolarbete..bla, bla.  Pratade om vad bemötande är så alla förstod. Visade ett positivt bemötande, sedan gick jag in i en roll med ett negativ bemötande och de var med på noterna och skrattade åt mitt beteende.
Tillsammans gjorde vi en tankekarta med adjektiv som passar till ett positivt/ negativt bemötande.

Delade in klassen i sex grupper och de fick sedan ett adjektiv var som de skulle gestalta i form av ett collage på ett A3 papper. Vi pratade om olika sätt att ta fram bilder..

• klippa i tidningar
• rita själv
• leta på datorn
• fotografera

..var de metoder vi kom på och denna timme skulle de bara hinna att klippa från tidningar och rita själv.




Här någonstans börjar de tappa tråden och har glömt vad vi arbetade med från början. Svårt att få fokus tillbaka på hur viktigt ett bemötande är.
Vi pratade de sista tio minuterna kring deras collage men det blev på tok för stressigt.
Hade jag haft två lektioner eller en 80 min.lektion hade det blivit ett bättre resultat.
Här nedan är delar av deras collage. Hälften fick ett positivt adjektiv de skulle gestalta och  andra hälften fick ett negativt adjektiv.

Om man är "gullig" blir det ett positivt bemötande.

Om man är "elak" blir det ett negativt bemötande.

Om man är "sur" blir det ett negativt bemötande.

Om man är "rolig" blir det ett positivt bemötande.

Grått och vått!

Sitter och stirrar ut från mitt köksfönster och gräsmattan är den enda färgklick som livar upp.

Tunga regndroppar från björken vid vår altan.

Varit hemma idag och tagit hand om min son som börjar komma tillbaka efter kräksjukedramat.
I går smet jag iväg i tre timmar från barnen så de fick klara sig själva och det gick alldeles utmärkt.
Var med Strandskolans 9:or på deras bildlektion och observerade och filmade. Observationsdelen blev det inte mycket av för jag fick sådan energi av eleverna att  jag vips var inne i lärar rollen och var aktivt med i bilsalen med elevernas arbeten.
Bemötandet jag fick från eleverna förknippar jag med kommunikation, tilltro, glädje, nyfikenhet, värme och bekräftelse. En må bra känsla fanns inom mig när jag åkte därifrån.

Var med om ett betydligt mer komplicerat bemötande i går. Där jag blev bemött på avstånd (rädda för kräksjuka, hi, hi ) Skämt åsido.. det var ett respektfullt bemötande till viss del där jag efteråt noga funderade på olika bemötande utifrån olika roller.
Någon bemötte mig genom läroplanens värdegrund...
Någon bemötte mig med engagemang, empati och rättvisa...
Någon bemötte mig struktur, strategier och konstruktiva förslag.
Det fanns också en fjärde part som bemötte mig otydligt, försvarsinriktat, tunnelseende, svart-vitt, mm.
Jag är nöjd med de tre första som lyckats tydliggöra sina roller i bemötandet och gjorde ett bra arbete.

I dag skulle jag föra över filmen jag spelade in i går till min dator men då fanns inte install.skivan med, typiskt! I stället har jag använt dagen till att skriva på min essäuppgift. Tycker det är svårt att få till en bra röd tråd, ska försöka lägga upp en plan på innehåll. Dags för en klassisk tankekarta..

Dagens pysselpaus, lite stämning på verandan...

Valmöjligheter?

Handledning i går och tänkte summera tankar från den. Om jag svamlar kommer jag ha en ursäkt... tagit han om en magsjuk Joar sen kl 4.00 i morse. Och som god förälder håller jag även Hannes 6 år hemma, men det inkräktar rejält på min arbetsro. VAB i några dagar och tänker på dig Malin och förra gestaltningen, hoppas det är fördel med bara två barn i detta läge!! Det gäller att se positivt.

Funderar på mina val när det gäller min gestaltning. Var sugen på att kontakta någon mer skola i går och träffa elever som inte är "färgade" av en relation till mig. Men läget i dag gör att luften har gått ut och just nu kommer jag fokusera på Strandskolan. Andra orsaker är att det är lättare att få lov till ev filmning av elever där, tiden (eftersom gestaltningen ligger över jul lovet till stor del), gemenskapen, maten och även att jag ser en fördel för mig själv att "smyga in" i verksamheten. Januari, 18/1 återupptar jag mitt arbete på Strandskolan.

Tittade på referenstipset jag fick i går om Ilona Huss Walin. Tyvärr hittade jag inte videon till "En lärares interaktion med sina elever, som inte längre finns där". Men ett foto från videoverket. Här härmar skådespelaren Jonathan Silèn en religionslärare.
 
 Läste examensarbetet...som det var många bekanta inblandade i!!  Känner av Eveliens känsla lite att det där har ju redan någon gjort och hur ska kunna gå vidare på ett intressant sätt.
Får upplevelsen av att Ilona Huss Walin har en stor kunskap och känner sig trygg i sitt metodval och att arbeta processinriktat.
Själv är jag jätte skraj att jag började arbeta med digitala medier men tänker inte släppa det...än!
Hoppas att jag kan åka till Strandskolan och träffa några åk 9 elever i morgon och prata om bemötande mellan dem-kompisar och dem-lärare. Får se vad jag kan få ut av det?

Lite positivt tänkande boost, orkade rita lite nu på e.m. ZZzzzzz`!!