Susanne och jag skulle sitta ner och samtala med min lokala lärarutbildare som också är min vikarie!
Situationen känns sååå egendomlig.
Sitter i min "arena" bildsalen på min arbetsplats där jag är arbetstagare men blir nu bedömd hur jag sköter mina studier som elev här.
Rollen som elev smyger på och jag känner mig som jag gick på gymnasiet igen. Får frågan om vilken teori jag praktiserar i min undervisning?
Namn som Piaget, Freud, Mahler dyker upp i huvudet sen nämner Susanne Skinner..ja, han jag!
Herregud det är 20 år sedan jag läste utvecklingspsykologiska teorier. Kanske kan man gömma sig bakom sin ålder och påpeka att minnet börja bli sisådär.
Jag har en stark tro att jag har anammat godbitarna från olika teorier för att anpassa undervisningen till min egen, men efter 20 år är det svårt att sätta ord på det. Ska man damma av den där boken om utvecklingspsykologiska teorier? Nej, inte just nu.
Viktigt för mig är att ha en varierad, lekfull, undersökande och upplevelsebaserad undervisning. Arbeta till största delen som vägvisare, handledare inte föreläsare.
Kreativt lärande under elevens val. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar