I dag åker jag och Monica ut till Tynnered igen. Vi går åter längs Kastanje allen och har tankar och idéer kring bostadsområdena före och efter viadukten där vägen mot Fiskebäck går. Vi antar att området före är ett lugnt område där det har satsat på mötesplatser för alla åldrar. Innergårdarna är trevliga och inbjudande. Går vi vidare under och förbi viadukten är bostadsområdena ogästvänliga och sterila. Mittemot finns bara en stor gräsmatta
Vi går in på Smulans café för att förhoppningsvis få reda mer om området. Kvinnorna där inne berättar att det är lugnast i området efter viadukten och att det kan vara väldigt stökigt i området där det var mest inbjudande att vara. Mitt och Monicas antagande stämde inte alls, spännande.
Blir alla dessa mötesplatser samling för bråk och stök? Har kommunen satsat på miljön för att det ska bli lugnare och varför fungerar det inte då?
Det ser ju bra ut med alla aktivitetserbjudande som finns men vad fattas? Är det det den vanliga diskussionen om att det saknas vuxna förebilder ute i området. Vuxna som finns till hands, bryr sig. Reagerar inte vi vuxna över vad som händer våra barn och ungdomar kan inga mötesplatser i världen göra ett bättre klimat.
Monica och jag har bestämt oss för att se området och människoflödet under kvällstid på måndag. Både spännande och lite läskigt efter det vi hört om våld mm i området.
Vi ser inte en enda människa använda mötesplatserna under dagtid, hur är det då på kvällarna?
En artikel som satt uppe inne på Café Smulan.
En god räksmörgås till lunch, också på café Smulan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar